Den socialdemokratiska handelsministern Ann Lindes burkaliknande förklädnad vid besöket i Iran 2017 för att visa sin underkastelse till islamisterna går till historien som både löjeväckande och fruktansvärt. Det mötte hård kritik bland iranier i Sverige, som hade flytt de islamistiska bödlarna i Iran. Ann Linde försvarade det hela med att hon ”följde lagen.”
Islamiska republiken Irans relation med väst är förstörd på grund av en kombination av historia, ideologi, geopolitik och säkerhetskonflikter. De länder som närmar sig Iran är främst diktaturer och socialdemokratiska regeringar. Efter 1979 störtade den islamiska revolutionen shahen(kungen) och skapade den islamiska republiken under Ruhollah Khomeini. Den nya islamiska diktaturen avvisade västerländskt politiskt inflytande och främjade en islamisk revolutionär ideologi. Revolutionen förvandlade Iran från en pro-västlig monarki till en stat som öppet var hatfull mot västerländska demkratier. Strax efter revolutionen hölls amerikanska diplomater som gisslan i 444 dagar. Denna händelse skadade allvarligt internationella relationer och blev en bestående symbol för fientlighet mot väst.
Det finns som bekant en ideologisk konflikt där Irans styrelseskick är baserat på att islamiskt ledarskap har den yttersta auktoriteten. Det iranska ledarskapet framställer ofta väst som moraliskt korrupt, imperialistiskt och fientligt inställt till islam. Samtidigt kritiserar västerländska regeringar Iran för:
- auktoritärt styre
- kränkning av mänskliga rättigheter
- undertryckande av protester
- begränsningar av yttrandefrihet
Irans regionalpolitik består i att Iran bl.a. ger sitt finansiella stöd till till terrorgrupper och allierade i Mellanöstern, däribland
- Palestinska Hamas
- Palestinska Islamiska Jihad
- Libanesiska Hizbollah
- Terrorgrupperingar i Irak, Syrien och på andra håll.
Iran säger att dess kärnkraftsprogram är avsett för civil energi och vetenskapliga ändamål. Det motsägs av logiska skäl då kärnkraftverk kräver uran och enligt FN: s kärnvapenvakt har inget annat land den typ av uran som Iran besitter utan att också ha ett kärnvapenprogram och så småningom kan utveckla kärnvapen. Detta har lett till sanktioner, diplomatiska kriser, cyberattacker, hemliga operationer, övergripande handlingsplanen (JCPOA) och krig.
Väst har infört tunga ekonomiska sanktioner mot Iran i årtionden för att sätta press på islamisterna gällande kärnkraftsaktiviteter, militära aktioner och människorättsfrågor
Det finns också en bredare geopolitisk konflikt där Iran vill ha oberoende från västerländskt samarbete. Det kan ställas mot att västmakter vill ha stabilitet, säkerhet för allierade, skydd av handelsvägar och begränsningar av Irans regionala inflytande. Detta skapar ständig strategisk friktion.
Nilofar Karlsson, människorättsengagerad: ”Islamiska revolutionsåret 1979 blev således året då allt förändrades och normala relationer med väst avslutades.”
Välkommen till vår Facebook-sida:
